Träningsinformation
Innehållet på Muskler.nu är framtaget i informationssyfte. Anpassa alltid träningen efter din egen nivå och rådgör med läkare vid skador eller osäkerhet.

Cykelsäsongen avgörs inte bara på landsvägen — den byggs i gymmet under vinterhalvåret. Forskning visar att tung styrketräning förbättrar både trampeffektivitet och maximal kraft utan att öka kroppsvikten nämnvärt. Den här guiden ger dig ett periodiserat program som tar dig från basbygge i november till toppform vid första vårtävlingen.

Sammanfattning — tre saker att ta med sig
  • En systematisk översikt från 2025 visar att tung styrketräning förbättrar uthållighetsprestationen hos cyklister — framför allt genom bättre trampeffektivitet.
  • Två styrkepass per vecka under lågsäsong, ett underhållspass under tävlingssäsong — det är standardpraxis bland professionella cyklister.
  • Fokus på tunga benövningar (knäböj, benpress, utfall) ger störst överföring till cykelprestationen.

Varför cyklister ska styrketräna

Länge rådde uppfattningen att styrketräning skulle göra cyklister tunga och stela. Modern forskning visar motsatsen. En studie publicerad i British Journal of Sports Medicine fann att åtta veckors maximal styrketräning förbättrade trampekonomi med fem procent hos vältränade cyklister — utan förändrad kroppsvikt eller VO2max.

Förklaringen ligger i neuromuskulär anpassning. Tung styrketräning lär nervsystemet att rekrytera fler muskelfibrer samtidigt, vilket gör varje tramptag mer effektivt. Dessutom ökar styrkan i senor och bindväv, vilket minskar skaderisken — särskilt vid långa pass och hög belastning i backar.

Enligt en genomgång från Mittuniversitetet ger kombinationen av tung och explosiv styrketräning bäst resultat för uthållighetsidrottare — förutsatt att den periodiseras rätt över året.

Periodisering — tre faser under året

Periodisering innebär att variera träningens innehåll systematiskt för att nå toppform vid rätt tidpunkt. För cyklister delas året naturligt in i tre faser:

Fas 1: Basbygge (november–januari)

Mål: Bygga maximal styrka och muskelmassa i benmuskulaturen.

Upplägg: Två till tre styrkepass per vecka. Tunga vikter, få repetitioner (3–6 reps), långa vilopauser (3–4 minuter). Fokus på grundövningar: knäböj, marklyft, benpress, utfall.

Intensitet: 80–90 procent av 1RM. Progressiv överbelastning — öka vikten gradvis varje vecka.

Cykelträning: Låg intensitet, grundläggande uthållighet (zon 2). Låt styrketräningen prioriteras.

Fas 2: Kraftutveckling (februari–mars)

Mål: Omvandla maximal styrka till explosiv kraft som överförs till cykeln.

Upplägg: Två styrkepass per vecka. Kombinera tunga lyft med explosiva övningar: hopp, sprintintervaller på spinningcykel, enbenshopp.

Intensitet: Tunga lyft på 70–85 procent av 1RM med kontrollerad excentrisk fas och explosiv koncentrisk fas. Explosiva övningar med kroppsvikt eller lätt belastning.

Cykelträning: Öka intensiteten gradvis. Börja med sweetspot-intervaller och kortare VO2max-pass.

Fas 3: Underhåll (april–september)

Mål: Behålla styrkan utan att störa cykelträning och tävling.

Upplägg: Ett styrkepass per vecka räcker för att underhålla styrkenivåerna. Minska volymen men behåll intensiteten — kroppen tappar styrka snabbare om belastningen minskar än om antalet set minskar.

Intensitet: 75–85 procent av 1RM. Två till tre set per övning.

Cykelträning: Prioriteras. Lägg styrkepasset efter ett hårt cykelpass eller på en vilodag — aldrig före ett nyckelpass.

Sex övningar för cyklister

Välj övningar som tränar de muskler och rörelsemönster som används vid cykling. Här är sex grundläggande övningar som täcker hela kedjan:

1. Knäböj (back squat)

Muskler: Quadriceps, gluteus, core.

Utförande: Stång på övre rygg, fötter axelbrett. Sänk höften tills låren är parallella med golvet. Driv upp explosivt. Håll ryggen neutral.

Tips: Djupet är viktigare än vikten. Träna med full range of motion för att stärka lederna i ändlägen.

2. Marklyft (rumänsk variant)

Muskler: Hamstrings, gluteus, ryggextensorer.

Utförande: Stå med stång framför höften, lätt böjda knän. Fäll överkroppen framåt genom att skjuta höften bakåt. Känn stretch i hamstrings, driv sedan upp genom att aktivera gluteus.

Tips: Kontrollerad excentrisk fas (3–4 sekunder ner) ger bättre muskeltillväxt.

3. Utfallssteg med hantlar

Muskler: Quadriceps, gluteus, höftflexorer (stretch).

Utförande: Ta ett långt steg framåt, sänk bakre knät mot golvet. Driv upp genom främre hälen. Alternera ben.

Tips: Ensidigt arbete avslöjar obalanser — träna det svagare benet först.

4. Benpress

Muskler: Quadriceps, gluteus.

Utförande: Fötter högt på plattan (mer gluteus) eller lågt (mer quadriceps). Sänk vikten kontrollerat tills knäna är i 90 graders vinkel, driv sedan upp.

Tips: Benpressen tillåter tyngre belastning än knäböj med mindre ryggbelastning — bra som komplement.

5. Stående tåhävning

Muskler: Gastrocnemius, soleus (vadmusklerna).

Utförande: Stå på en upphöjning med tårna, hälar utanför kanten. Sänk hälarna så långt du kan, driv sedan upp på tå.

Tips: Vadmusklerna används vid varje tramptag. Starka vader förbättrar både kraft och uthållighet.

6. Planka och sidoplanka

Muskler: Core — rectus abdominis, obliques, transversus abdominis.

Utförande: Håll kroppen rak som en planka, stöd på underarmar och tår. Sidoplanka: stöd på en underarm, kroppen vriden 90 grader.

Tips: Stabil core överför kraften från benen till pedalerna utan energiläckage. 3×30 sekunder som avslutning på varje pass.

Veckoschema — exempelprogram (fas 1)

Här är ett exempel på hur en typisk vintervecka kan se ut under basbyggnadsfasen:

Dag Träning Fokus
Måndag Styrkepass A Knäböj 4×5, Marklyft 4×5, Planka 3×30s
Tisdag Cykel zon 2 60–90 min lugn grundträning
Onsdag Vila/stretching Återhämtning
Torsdag Styrkepass B Benpress 4×6, Utfall 3×8/ben, Tåhäv 4×12
Fredag Cykel zon 2 60–90 min lugn grundträning
Lördag Långpass cykel 2–3 timmar zon 2
Söndag Vila Total vila eller lätt promenad

Teknik avgör — så utför du knäböj och marklyft korrekt

De tunga grundövningarna kräver korrekt teknik för att ge resultat utan att orsaka skada. Om du är nybörjare på styrkelyft, överväg att ta hjälp av en tränare — eller läs på om teknikdetaljer för bänkpress, knäböj och marklyft innan du laddar stången tungt.

Tre grundläggande principer gäller alltid:

Vanliga frågor om styrketräning för cyklister

Blir jag inte för tung av styrketräning?

Nej, inte vid rätt upplägg. Tung styrketräning med få repetitioner bygger framför allt nervstyrka — inte stor muskelmassa. Forskning visar att cyklister kan öka maxstyrkan med 10–20 procent utan signifikant viktökning, eftersom merparten av anpassningen sker i nervsystemet.

Hur tungt ska jag köra?

Under basbyggnadsfasen: 80–90 procent av din maxlyft (1RM). Det innebär att du klarar 3–6 repetitioner med god teknik innan du når muskulärt misslyckande. Om du klarar fler är vikten för lätt; om tekniken bryts är den för tung.

När ska jag styrketräna i förhållande till cykelpass?

Lägg styrkepasset efter ett hårt cykelpass om du måste göra båda samma dag — så får du bättre kvalitet på cykelträningen. Idealiskt är separata dagar. Undvik styrketräning dagen före ett nyckelpass på cykeln, eftersom tröttheten påverkar prestationen.

Hur länge innan jag märker resultat på cykeln?

De flesta märker skillnad efter åtta till tolv veckors konsekvent träning. Förbättrad kraft i backar och spurter kommer ofta först, följt av bättre uthållighet mot slutet av långa pass. Full effekt ses vanligtvis efter en hel säsongs periodiserad träning.

Kan jag styrketräna under tävlingssäsongen?

Ja, men med reducerad volym. Ett styrkepass per vecka räcker för att underhålla de styrkevinster du byggt under vintern. Lägg det på en lättare dag i träningsveckan och minska antalet set till hälften av vad du körde under basbygget.


Om författaren

Christian Bolstad, redaktör på Muskler.nu. Innehållet granskas mot aktuell träningsforskning. Senast uppdaterad: februari 2026.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *