Har du blivit behandlad för en triggerpunkt kan du själv röra på dig mellan besöken. Vid besvär i nacke och axlar hjälper rörelse och aktiv träning ofta bättre än passiva behandlingsmetoder som massage, värmebehandling och stretchning. Värken du känner är verklig. Förklaringen till den är omstridd, och i randomiserade studier har ett tryck mot punkten inte säkert minskat den smärta deltagarna själva skattade.
Rör dig som vanligt, även när det gör ont
Fortsätt att röra dig som vanligt och att träna om du redan gör det, även när det gör ont. Vilar du för mycket kan musklerna bli svagare och balansen sämre.
Värme, till exempel en vetekudde, kan lindra värken för stunden. Det är rörelsen som hjälper mest över tid. Har du ett stillasittande arbete är det bra att ta pauser så att musklerna får slappna av ordentligt.
Ofta går värken över av sig själv efter ett par veckor. Annars kan behandling hos fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller allmänläkare minska besvären. Fysioterapi kan lindra smärtan, behålla och öka rörligheten och ge mer styrka och stabilitet i nacken och axlarna.
Fråga behandlaren vad planen är utöver triggerpunkten
Fråga vilken träning som ingår, hur länge behandlingen ska pågå och när ni tillsammans ska stämma av om den gör nytta. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta en träningsform som håller dig aktiv på en lagom nivå.
Kommer värken tillbaka mellan besöken är det inte ett tecken på att du gör något fel.
Sök vård om värken sitter kvar eller kom efter en skada
Det här gäller vid besvär i nacke och axlar:
- Kontakta en vårdcentral om du inte blir bra på två veckor. Du kan också kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.
- Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du plötsligt får en kraftig huvudvärk från nacken som inte går över, eller om du får ont i nacken eller axlarna efter en skada.
Det är ovanligt att ont i nacken är ett symtom på en allvarlig sjukdom. Då brukar det göra mycket ont och smärtan komma plötsligt, och du kan samtidigt få feber och känna dig sjuk.
Har du ont i tre månader eller längre kallas det långvarig smärta. Kontakta vårdcentralen om smärtan hindrar dig i vardagen eller påverkar dina relationer eller ditt samliv. Har du sökt vård för smärtan tidigare är det ändå viktigt att söka på nytt om du får mer ont, eller om det uppstår en ny smärta som du inte känner igen. Vill du ha sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177.
Träningsvärk går över av sig själv inom några dygn. Smärta som sitter i mer än en vecka, förvärras vid belastning eller stör sömnen är något annat och behöver utredas.
Tre kriterier avgör om det kallas en triggerpunkt
Begreppet kommer från läkarna Janet Travell och David Simons. Deras teori skulle förklara muskelsmärta och ömhet i lägen där ingen lokal orsak gick att påvisa i vävnaden. Länge fanns ingen enhetlig definition, och olika behandlare använde olika kriterier.
År 2018 enades 60 experter från tolv länder om tre kriterier som nödvändiga för diagnosen: ett spänt band i muskeln, en överkänslig punkt i det bandet, och refererad smärta, alltså att trycket väcker smärta på ett annat ställe. Av experterna höll 80 procent med om att den refererade förnimmelsen kan vara något annat än smärta, till exempel djup värk, stickningar eller brännande känsla.
Kriterierna är en överenskommelse mellan behandlare om vad de ska leta efter, inte ett bevis för att triggerpunkten finns.
Panelen skilde också på aktiva och latenta punkter. En aktiv punkt återskapar besvär som du känner igen som dina egna. En latent punkt gör inte det.
Undersökare är bara måttligt överens om att en triggerpunkt finns
En systematisk översikt av sex studier med 363 patienter visade att två undersökare bara var måttligt överens när de skulle avgöra om det fanns en triggerpunkt. Manuell undersökning är enligt författarna ett opålitligt sätt att identifiera triggerpunkter.
En systematisk översikt av nio studier fann samma mönster, och ingen av studierna uppfyllde samtliga kvalitetskriterier. Ömhet och igenkänd smärta bygger på vad patienten känner. De tecknen gav högre samstämmighet än det spända bandet och den lokala ryckningen, de fynd som ska göra triggerpunkten till något fysiskt. Ingen av studierna hade rapporterat hur samstämmigt undersökare lokaliserar aktiva triggerpunkter hos patienter med symtom. Båda översikterna är äldre än kriterierna från 2018.
Tryck mot triggerpunkten gav ingen säker lindring av smärtan
Den klassiska manuella triggerpunktsbehandlingen är ett ihållande tryck mot punkten. En sammanvägning av randomiserade studier från 2022 jämförde tekniken med placebo, skenbehandling eller vanlig behandling.
Deltagarna tålde efteråt ett hårdare tryck innan det gjorde ont, mätt i elva studier med 427 deltagare. Det gäller bara jämfört med grupper som inte fick någon aktiv behandling. Mot grupper som fick en annan verklig behandling fanns ingen säkerställd skillnad. Den smärta deltagarna själva skattade förändrades inte säkert mot någon av de båda kontrollgrupperna, mätt i sju studier med 251 deltagare.
Antalet deltagare är litet, så bilden kan komma att ändras av framtida studier. I de flesta studierna pågick behandlingen kortare tid än en vecka, och få följde upp deltagarna efter tre månader. I just det mått där tåligheten ökade fann författarna dessutom publikationsbias, tecken på att studier utan resultat saknas i underlaget.
Författarna skriver också att ett resultat där tåligheten ökar men smärtan inte minskar talar mot diagnosen, och att triggerpunkter kanske inte är orsaken till smärtan. Samma svaga underlag finns för dry needling, där nålen förs in i punkten. Flera systematiska översikter visar däremot att idrottsmassage efter hårda träningspass lindrar träningsvärken de närmaste dygnen.
Forskare är oense om triggerpunkter alls finns
År 2015 granskade John Quintner och två kollegor teorin bakom myofasciellt smärtsyndrom, alltså muskelsmärta i ett avgränsat område som tillskrivs triggerpunkter. De kom fram till att triggerpunkterna och de onda cirklar som sägs upprätthålla dem saknar vetenskaplig grund. Besvären är inte påhittade, betonar de. Smärtan finns, men behöver enligt dem en annan förklaring, som utgår från kända fenomen i nervsystemet.
Jan Dommerholt och Robert Gerwin kallade granskningen partisk och menade att den inte lade fram några övertygande skäl att överge hypotesen. Båda anger företaget Myopain Seminars som en av sina hemvister. Dommerholt var tre år senare en av de två forskarna bakom expertpanelens kriterier.
Senast faktagranskad: 20 september 2026