Om du lyfter tungt och äter för att bygga muskler kan BMI stämpla dig som överviktig eller till och med fet, trots att du är i formen ditt liv. Anledningen är enkel: måttet väger hela din kroppsvikt mot din längd och bryr sig inte om ifall kilona är muskler eller fett. Frågan om BMI är ett bra mått har därför ett kort svar för den vältränade, ofta inte. Här går vi igenom vad skalan missar, räknar på verkliga elitidrottare och tittar på de mått som forskarna nu lyfter fram i stället.
Vad BMI faktiskt räknar ut
BMI står för Body Mass Index och beräknas genom att dela vikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. BMI-enheten är alltså kilogram per kvadratmeter (kg/m²). En person som är 1,80 meter och väger 78 kilogram får BMI 24,1. Vill du testa din egen siffra finns en enkel BMI-räknare hos Kostguiden.
Gränserna är trubbiga med flit. Enligt vårdens klassificering, som 1177 beskriver, räknas 18,5 till 24,9 som normalvikt, 25 till 29,9 som övervikt och 30 eller mer som fetma. Måttet kommer från en belgisk statistiker på 1800-talet och togs fram för att beskriva hela befolkningar, inte enskilda kroppar. Det är billigt, snabbt och kräver bara en våg och ett måttband, och just därför sitter det kvar.
Muskler mot fett: den blinda fläcken
Problemet är att BMI inte kan skilja på vad kilona består av. Den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC skriver rakt ut att måttet inte skiljer fettmassa från muskler och skelett, och att personer med mycket muskler därför kan hamna i kategorin övervikt eller fetma utan att ha ohälsosamt mycket fett.
Muskelvävnad är tätare än fett och väger mer per liter. Den som tränat i åren och lagt på sig muskelmassa flyttar därför uppåt på skalan, samma sak som gör en kropp starkare och friskare drar upp BMI trots att muskelmassa, inte fett, är förklaringen. Det är en av flera anledningar till att styrketräning efter medelåldern lönar sig, något vi går djupare in på i vår guide till muskelbygge efter 40.
Räkna på eliten: skalan kallar dem feta
För att visa hur snett det kan slå räknar vi på två aktiva världsstjärnor i kastgrenarna, båda i absolut världstopp.
Den svenska diskuskastaren Daniel Ståhl, olympisk mästare i Tokyo, anges till 2,00 meter och 145 kilogram i sin officiella profil. Uträkningen blir 145 delat med 2,00 gånger 2,00, alltså 145 delat med 4,00, vilket ger BMI 36,3. Enligt tabellen är det fetma. Ståhl marklyfter långt över 300 kilogram.
Den amerikanska kulstötaren Ryan Crouser, världsrekordhållare och trefaldig olympisk mästare, anges till 2,01 meter och 145 kilogram enligt Wikipedia och sin profil hos World Athletics. Räkningen blir 145 delat med 2,01 gånger 2,01, alltså 145 delat med 4,04, vilket ger BMI 35,9. Även det klassas som fetma.
Ingen skulle på allvar kalla dessa två atleter feta. Ändå gör BMI det, med god marginal. Effekten syns även långt ned på motionsnivå. En tränande person som är 1,80 meter och väger 90 kilogram får BMI 27,8, mitt i övervikt, även med synlig muskeldefinition och låg fettprocent. Skalan ser en siffra, inte en kropp.
Var fettet sitter avgör risken
BMI säger heller ingenting om var på kroppen fettet sitter, och just det spelar stor roll för hälsan. Fett runt buken och de inre organen hänger starkare ihop med hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes än den totala vikten gör.
Därför mäter vården allt oftare midjemåttet. Enligt 1177 talar man om bukfetma vid ett midjemått på 88 centimeter eller mer för kvinnor och 102 centimeter eller mer för män. Ett komplement är midja-höftkvoten, där du delar midjemåttet med höftmåttet. En kvot över 0,85 för kvinnor och 1,0 för män räknas som förhöjd. Två mått, ett måttband, och plötsligt får den vältränade kastaren rätt betyg.
Kroppssammansättning: att mäta fettet direkt
Vill man veta hur mycket av vikten som faktiskt är fett behövs mått som ser in i kroppen. DEXA-röntgen, som egentligen mäter bentäthet, delar upp kroppen i fett, muskler och skelett och räknas som en av de mer tillförlitliga metoderna. Bioimpedans, tekniken i så kallade smarta vågar, skickar en svag ström genom kroppen och uppskattar fettprocenten billigare men mer ungefärligt.
För den som tränar säger fettprocenten och muskelmassan mer om läget än en enda siffra på vågen. Kost och återhämtning avgör hur mycket muskel du faktiskt bygger, och där är evidensläget tydligare än många tror, både när det gäller hur mycket protein kroppen kan ta upp per måltid och vad forskningen säger om kosttillskott och evidens.
Ett nytt BMI? Så går debatten
Kritiken har fått fart på jakten efter ett bättre mått, och när frågan om ett nytt BMI diskuteras dyker framför allt ett par kandidater upp.
Ett är Body Roundness Index (BRI), som väger in längd och midjemått för att fånga just bukfettet. En stor studie i JAMA Network Open 2024, byggd på nästan 33 000 vuxna amerikaner, fann att de med högst BRI hade omkring 49 procent högre risk för död oavsett orsak. Ett annat förslag är relativ fettmassa, som skattar fettprocenten utifrån längd och midjemått i stället för vikt.
Störst tyngd har ändå den internationella expertkommission som i januari 2025 publicerade en ny definition av fetma i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Kommissionen, som backas av mer än 75 medicinska organisationer, vill sluta använda BMI som ensamt diagnosverktyg. I stället ska ett förhöjt BMI bekräftas med antingen direkt fettmätning som DEXA eller minst ett kroppsmått som midjemåttet. Kommissionen skiljer också på klinisk fetma, där fettet redan påverkar organen, och preklinisk fetma, som är en riskfaktor snarare än en sjukdom.
Så läser du din siffra om du tränar
BMI är inte värdelöst. För stora grupper och för den som inte tränar tungt fungerar det hyfsat som en snabb signal. Men för dig som lyfter är det ett grovt verktyg som lätt pekar åt fel håll. Ser du ett förhöjt BMI men har låg fettprocent, ett midjemått inom gränserna och styrka som ökar, säger siffran troligen mer om dina muskler än om din hälsa.
Ta måttet för vad det är, en enda datapunkt. Lägg midjemåttet bredvid, håll koll på hur kläderna sitter och hur styrkan utvecklas, så får du en betydligt sannare bild än vågen ensam ger.
Den här texten är allmän information och inte medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller annan vårdpersonal för en bedömning av din egen hälsa. Uppgifterna stämmer i juli 2026.